CINDYS BLOGG Sommar. Sol. Hav. Långa ljumna kvällar med grillning och hängmattemys. Trädgårdsarbete och en kall öl i solen. Promenader i solnedgången, mjukglass i mängder och solbrända barn..Vad drömde ni sen..?

Man får lov att vara bitter över den svenska sommaren detta året. Mina barn gick till skolavslutningen med vinterjackor. Poolen jag investerade i börjar bli grön och rosenbladen faller till marken tack vare allt ösregn som sveper förbi.

 

Ja jo, visst har vi haft några enstaka få varma och fina dagar, några få kvällar då man kunnat njuta av den magi som sommaren normalt för med sig.

Vi räknar nu augusti månad och jag längtar till hösten. Jag längtar till schemalagda dagar, schemalagda träningar, ordning och reda i mitt livspussel med barn, jobb, träning och förhoppningsvis ska jag lyckas klämma in lite fritid också. Den delen har jag fattats de sista tre åren.. och jag har saknat den. Saknat vännerna. Kärleken. Musiken. Saknat att kunna dela med mig av mig själv, utan att tvingas göra det i form av jobb eller träning. Förstå mig rätt - jag älskar att leda, att inspirera och att utvecklas. Men allt kan inte alltid handla om jobb. Man måste få njuta av sig själv också..

Jag bestämde mig tidigt detta år för att jag skulle unna mig det som fått mig må bra innan träningen kom in i mitt liv. Innan alla mina planer splittrades på grund av dåliga förhållande och människor som kom in i mitt liv som fick mig att välja bort delar av den jag är.

Jag kan säga att det varit en oerhört givande och framförallt lycklig resa jag gjort denna sommar, och ännu är den inte slut. Jag behövde läka. Jag behövde koppla bort stressen inom mig - att vara alla andra till lags, och leva lite själv istället. Nog fan har jag upplevt känslor och rädslor, hopp och glädje, kärlek, vänskap, och framförallt kaos. Positivt kaos som påminner en om hur skör man är, hur sårbar man är, och hur små vi är när vi ställs inför saker vi inte kan styra över.

Ösregn på lediga dagar, sol när man är döende i feber och halsont, festivaler som tar slut alldeles för fort och barn som är rastlösa, gnälliga inte förstår att man inte  är miljonär och kan köpa vare sig en egen crossbana eller nya cyklar, eller löshår och klackaskor.

Men jag har fått prioritera dessa månader. Prioritera mig, mina barn och mina vänner.

Jag har gjort allt det jag önskat mig så många år. Unnat mig. Unnat barnen. Och det är inte lätt att få ihop alla gånger men tack vare en fantastisk familj och underbara vänner har jag kunnat njuta av sommaren trots att den bjudit på mer regn än sol. NI har varit och är solen för mig. Ni som ger mig glädje och värme, ork och styrka att inte ge upp.

Barnen har fått se och uppleva mycket. Vi har varit på dagsutflykter på både Kullaberg och Tropikariet, åkt karuseller på torparedagarna, sovit till halv två på eftermiddagen och de har varit vakna till de stupat. Vi har haft huset fullt med andra barn, grillat och haft disco i trädgården, studsmattan har fått sig några rejäla omgångar, och vattenspridaren har gjort sitt. Jag har haft kvalitetstid med ett barn åt gången och då stod Väla högs på listan (märks att jag sällan shoppar) Sammy köpte en ny kick för sina egna pengar, (han är bra på att spara) Vanezza valde bort Landskronakarnevalen mot att få shoppa lite kläder o smycken. Valet av resturang blev Ikea så då kan man som mamma inte klaga på att kostnaderna skjuter i höjden. Och vi kunde lyxa till det på kvällen med ett besök på Bellman som pricken över i:ET efter en lång dag med dottern.

Nästa vecka har jag semester. Hela veckan. Då ska jag ha huset fullt av ungar, rensa i trädgården, förbereda inför en födelsedagsfest och förhoppningsvis blir det en tur till Bakken med barnen och "mannen", som ett avslut på sommaren.

Jag har några godbitar kvar att se fram emot även om sommaren gått alldeles för fort och även om större delen av den har regnat bort. Men kan man dansa 4 timmar i ösregn så vet man att det inte är regnet som är problemet. Det är inställningen. Och bitter över den svenska sommaren får man lov att vara.. men se så underbart livet kan vara när man får uppleva regnet, åskan, kyliga kvällar med dem man älskar.

Många skiljer sig efter semestern.. jag förstår inte riktigt den ekvationen. Tid. Att vara med dem man älskar. Uppleva saker tillsammans, skapa minne.. och några av de finaste minnen jag kommer bära med mig från denna sommaren är just regnet. Dansa i regnet, vakna av regnet, springa i regnet med sina barn o inse att jag VERKLIGEN borde ta tag i min löpning igen..

Nu suger vi ut det sista av sommaren och när jag får tillfälle, ska jag hoppa barfota i alla vattenpölar jag ser. För att jag kan, för att jag vill och för att barnen tycker det är ganska roligt med en halvtokig mamma.

Cindy