I Lundåkrabukten söder om Landskrona är förhållandena för kitesurfing alla tiders, enligt författaren. Foto: Bjuvsnytt.
BJUV Kitesurfing, eller Kiteboarding som det egentligen heter då man åker på en bräda (board) efter en drake (kite) på vattnet är sedan ett par år en av de snabbast växande vattensporterna i världen. Sportens moderna version föddes under 1990-talet och uppskattningsvis finns det nu cirka 1,5 miljoner utövare runt om i världen.

Själv kom jag i kontakt med denna form av ”underhållning” under en årslång vistelse i Australien för sju år sedan, och har sedan dess varit ”fast”. På vintern, när det är för ogästvänligt på stranden och när vattnet och vädret är för kallt, så kan man istället ta sina skidor eller sin snowboard och köra på snön (om man har någon) – s.k. snowkiting.

Ända från Varberg på Västkusten, ner till brofästet i Malmö och runt spetsen ända upp till Karlshamn på Östkusten kan man under blåsiga sommardagar, när vindriktningen är den rätta, se färggranna drakar uppe i luften vid sandstränderna. Olika smaker bjuder på olika utmaningar, en del föredrar de långgrunda stränder som finns på så många platser i t.ex. Skåne, eftersom man får fint och ”platt”vatten att åka på. Andra gillar stora vågor istället.

Denna sommar är som bekant inte varm. Här är det 17 grader i vattnet och ibland måste man gå upp ur vattnet och värma sig en stund. Foto: Bjuvsnytt.

 

De vanligaste brädorna
Det finns fyra olika typer av brädor som man åker på. Den vanligaste är twintipbrädan som är rektangulär och som är gjord för att köra på i båda riktningar. Den används oftast i ”Freestyle” där man gör stora hopp upp i luften och snurrar osv. Efter det kommer surfbrädan som är gjord för att åka åt ett håll och som används när man surfar med sin kite i vågor (wavekiteing). Nästa typ är racingbrädan som används för banracing (kite racing) ungefär som med segelbåtar där man navigerar mellan punkter på tid och rundar bojar osv. Den sista typen bräda är speedbrädan som används för speedkiteing, där man kör på extremt ”platt” vatten i oerhört höga hastigheter. Den första seglare som bröt 50-knopsgränsen var just en kitesurfare och sedan dess har flera kitesurfare haft världsrekordet. Det senaste i 2010 på 55,65 knop (103,06 km/h)!

Olika varianter av kiter
Kiten i sig själv finns i tre varianter indelade i två grupper; uppblåsbara kiter och så kallade foilkiter. Foilkiter är en variant där vinden i sig själv ”blåser” upp kiten, dvs kiten har inte en styv struktur utan måste ha vind i seglet för att se ut som en kite. Denna typ är numera vanligast på snö, då det inte är lika enkelt att få kiten att lyfta igen om man skulle råka krascha den i vatten.

Kiter ligger i gräset och torkar före hemresan. Foto: Bjuvsnytt.

 

Den andra typen, den uppblåsbara, är den vanligaste på vatten (och för den delen på snö eftersom de fungerar lika bra på båda). Den har en struktur, nästan som ett skelett, som man pumpar upp för att spänna upp den yta som ska fånga vinden. Därmed flyter den bättre och är enklare att få tillbaka upp i luften vid en krasch. Det finns lite olika former och modeller av de två typerna - C-kiter och Bowkiter. C-kiter (ser ut som ett C i luften) är mer lik kitens urfader och lämpar sig bättre för den erfarne åkaren, medan Bowkiterna har en mer bågformad form och är lämpligare för nybörjare (även om många erfarna använder dem också).

Fint väder är naturligtvis inte fel när man kitesurfar men som nordbo får man tåla litet av varje.

 

Smakar det så kostar det
Vad kostar då spektaklet? Ja, det är ju tyvärr inte gratis…. Smakar det så kostar det heter det ju, och en kite i en någorlunda storlek (9 - 12kvm är vanligt för killar) går loss på 7.000 - 10.000 kronor i nyskick, beroende på märke etc. Det är vanligt att man har 2-3 kiter i olika storlekar i sin ”arsenal” för att kunna matcha vindförhållandena. Vanligt är också att man har 2-3 brädor, beroende på om man har varierande smak eller inte. En större bräda för svagare vindförhållanden och en litet mindre när det blåser på bra. Brädor kan ligga mellan 2.500 och 7.000 kronor beroende på vilken typ och tillverkare.

Dessutom behöver man i vårt fagra land en våtdräkt om man vill ha en någorlunda lång säsong och därtill dessutom en ”höfthållare” (se sista bilden) för att överföra kraften från kiten till dig själv (man håller alltså inte den med armarna, utan med ett bälte med en krok på som i windsurfing). Kostnaden för en våtdräkt börjar ungefär på 1.500 kronor och en höfthållare kan man få för under tusenlappen.

Utmärkta förhållanden i Skåne
Vart ska man då ta vägen om man vill kitesurfa? Lundåkrabukten söder om Landskrona har kalasfint, flackt vatten. Vejbystrand norr om Ängelholm har vågor. Vill man ta en lite längre tripp kan man ta färjan till Helsingör och köra ner till Tisvildeområdet i Danmark. Det finns i princip inte en strand i regionen som inte kan kitesurfas på, det viktigaste är att man har gått en kurs hos en utbildad instruktör och att man inte tar sig vatten över huvudet, som det heter.

Säkerhetstänk är viktigt. Kitesurfa aldrig i frånlandsvind - om du inte är väldigt duktig och jagar stora vågor. Ta reda på om det finns några hinder i vattnet som stenar etc. och undvik alla hinder på land som träd, stolpar, bryggor osv., i nära anslutning till stranden.

Återstår bara att önska en god sommar, och mycket nöje! :)

Joel Galmor