Hemma i Billesholm växer det och prunkar överallt både inomhus och utomhus på Tegelhögen.
KULTUR Vem kommer på att göra en opera av den omtalade boken Århundradets Kärlekskrig av Ebba Witt-Brattström? Redan innan debatten kring boken lagt sig? Svar: Billesholms egen operaprofil och librettist Mathias Clason!
Än en gång kliver jag in i den lummigt, halvt vilda halvt ansade trädgården vid Torget i den gamla gruv- och industriorten Billesholm i Skåne. Mathias Clasons älskade hemvist sedan ett par år tillbaka. Inklusive det K-märkta gamla, röda tegelhuset med sina pittoreska och trivsamma verandor.

Där intill uthuset sitter Maestro själv och fikar. För dagen till synes nöjd och glad. Borta – i alla fall för tillfället – förefaller den stress vara som med jämna mellanrum basuneras ut från denne kreative man medelst små korta anrop på inte minst Facebook. Gott så.

De 16 månader som gått sedan Mathias Clason fick idén till operan Kärlekskriget har mestadels varit hektiska. Men nu närmar sig premiären och han är märkbart lugn.

Mathias - hur kom du på idén att skriva en opera på Witt Brattström omtalade bok?

- Jag fastnade för att det blev en sådan uppståndelse kring boken, svara Clason. Redan innan den kom ut! Media publicerade de saftigaste bitarna och folk gav sig in i debatten med liv och lust. Fastän de alltså inte läst boken.

- Det var som att vi plötsligt fick en finvariant av snaskigheter á la Se&Hör.

Så kom det sig att Mathias när boken låg på bokdiskarna skaffade sig ett ex och läste.

- Det här var ju skrivet närmast teatralt, tänkte jag. Det kan bli en bra opera. Nu. Inte om fem

 år, som det skulle ta från beställning till leverens om en stor institution som Stockholmsoperan skulle beställa.

Fick ja hela vägen
Mathias Clason bestämde sig för att kolla om det verkligen skulle gå att få fram något snabbt. Ringde Ebba Witt-Brattström, som genast var med på noterna om att göra opera av boken.

- Jag mailar Ebba, berättar Mathias själv. Hon ger mig modigt rätten att försöka och jag är glad! Men var ska det ske? Och med vilka? Anna Larsson i rollen som HON? Jag ringer, hon svarar i Aix-en-Provence. Hon tvekar men svarar sedan också Ja!

Mathias Clason fortsätter:

- Jag börjar jobba, läser, läser, ser TV-klipp som inspiration. Talar med Ebba, träffar Ebba, frågar Ebba. Men ganska snart träffar jag Paula af Malmborg Ward på ett kafé i Göteborg. Tycke uppstår, jag ställer frågan, förankrad i gruppen: Vill hon komponera musiken? Svar också där: Ja!

Sedan börjar en slags virvelrörelse mellan Mathias och Paula. Ganska snart kopplas Niklas Hjulström in som regissör, på Mathias förslag, och Hjulström dras med i samma virvel. Paula ber om än det ena, än det andra. Inte utan konflikter, Ebba får läsa- men inte allt.

Så följde det där praktiska om pengar också. Ansökningar skrevs om att få bidrag från Kulturrådet och Författarförbundet. Där pengar finns avsatta just för nyskrivna pjäser. För att vi alla ska kunna få del av en levande kultur.

Bantad text
Operan bygger inte helt och hållet på författarinnans text. Mathias och hon har stött och blött innehållet. Haft många och långa samtal och diskussioner.

- Ebba är road av opera och har gett mig stor frihet, berättar Mathias Clason. Vi har haft långa samtal om innehållet och hon har också gett mig mer stoff än det som finns i boken och på så sätt är operan inte en kopia rakt av.

Ursprungstexten är nerstruken till ungefär 40 procent, säger Mathias Clason. Nu är den ungefär 2/3 Ebbas och 1/3 min. Jag har lagt in exempelvis en aria där texten lyder: ”Idag såg min syrra blåmärkena på badet…. Enskilda fraser har blivit till hela arior, som den med barnen och båtarna i Paris. Och Ivona kommer till, som en avlägsen kusin till Kristin i Fröken Julie. Det betraktande ögat.

 

 

Nutidsopera ovanligt
Jag, som icke-operafrälst eller –kunnig, frågar Mathias hur vanligt det är att någon skriver en opera på en så ny och färsk historia som Witt-Brattströms bok är. I mitt huvud passerar titlar som Glada Änkan, Carmen, Barberaren i Sevilla, La Traviata osv, revy. Gamla historier rakt igenom. Även om dess teman håller ända in i våra dagar.

- Det är INTE vanligt, säger Mathias Clason kort.

Och just det begreppet: Inte vanligt – är Mathias Clasons signum i Billesholm, där han blívit skåning för hela slanten. Här har han som den kreatör, virvelvind och den färgklick han är, gett nytt liv till både det gamla tegelhuset på Torget och till grannar som hjälper honom med det praktiska när han reser runt i världen. Och till den kulturintresserade handlaren som plötsligt fått en kund med krav, vilka han med glädje uppfyller. Hade det dessutom funnits ett etablerat kulturliv i Bjuv så hade han gjort stort intryck där också.

Men skam den som ger sig! Att han skrivit en opera på en så berömd bok som Kärlekskriget, går förhoppningsvis inte ens Kultur- och Fritidsnämnden i Bjuvs kommun, förbi.

Ladan på landet
Just nu finns Mathias Clason i Vattnäsladan vid Orsasjön i Dalarna, där operan den 6 juli har sin urpremiär. Ladan i Vattnäs som är Dalarnas enda opera. Otroligt vackert belägen vid sjön. En bra kontrast till den värld kultureliten i Stockholm framlever sina stadsliv i.

Under Vattnäsfestivalen nu så blir det 4 föreställningar för 1200 personer. Sedan spelas operan i Västerås, där Niklas Hjulström är chef för Västmanlands Teater.

- Förhoppningsvis tar vi sedan operan även till Stockholm, avslutar Mathias Clason.

Marianne Rönnberg Galmor

 

Bakgrund och handling


Ebba Witt-Brattströms omtalade bo Århundradets kärlekskrig. En opera med musik av Paula af Malmborg Ward, libretto av Mathias Clason och regi av Niklas Hjulström. Operan Kärlekskriget produceras i samarbete med Västmanlands Länsteater.

HON spelas av Pers Anna Larsson, HAN av Lars Arvidsson och IVONA (en roll som tillkommit i operan) av Amelia Jakobsson. Fredrik Burstedt dirigerar. 

HANDLING

Tid: Ungefär nu
Plats: En lägenhet i Stockholms innerstad

Akt ett: december:

HON och HAN kommer hem från en galamiddag.
De lägger av polityren och drar genast igång ett hatiskt ältande om varandra,
om sej själva och om sitt äktenskap, ibland en strid på kniven.

HON är portalfigur på jämställdhetsdepartementet, HAN styrelseproffs i kultursvängen. De har även barn vi inte ser.

Natten blir morgon och upp dyker IVONA, en doktorand och assistent till HON. Ivona får dock ofta rycka in och sköta hemmet åt herrskapet.

Akt två: maj följande år

Hemmet är förändrat. Separationen är ett faktum.
Dom träffas, han vill kanske försöka igen, hon vill det inte.

IVONA har mitt i allt fått nog av deras falska spel och säger upp sig.

För mycket har skett, för mycket har sagts som inte kan göras osagt..

Marianne Rönnberg Galmor