Tänk att denna vackra byggnad varit ett blickfång för människor i Bjuv ända sedan slutet av 1100-talet. Foto: Marianne Rönnberg Galmor.
NYBYGGE Steg för steg de senaste åren har villabebyggelse ätit sig allt närmare Bjuvs vackra 1100-talskyrka. I ett kulturområde som länge lämnats i fred för besökare på minneslunden eller för promenader och rekreation men där kommunen nu planerar att ytterligare förtäta bebyggelsen.

På marken mellan kyrkogårdens västra del, den gamla Kyrkvägen och Almgatan finns idag ingenting; dvs mest gräs och öppet naturlandskap. Något som uppskattas av Bjuvsbor som bara vill strosa omkring i en del av det gamla Bjuv som ännu finns bevarat. Här låg ju tex förutom kyrkan också prästgården och Kyrkskolan. Som många fortfarande har levande minnen av.

 

Omtyckta omgivningar
Det är nu också länge sedan prästgården gjordes om till lägenheter och de boende där har sedan dess fritt kunnat njuta av de ostörda omgivningarna och utsikten mot den vackra kyrkan.

Nu har dock kommunen på allvar fått upp ögonen för området och bedömt att här kan man bygga både att nytt LSS-boende och ge ett fastighetsföretag lov att bygga radhus i två våningar.

De flesta är ovetande
Planerna har gått de flesta Bjuvsbor förbi men Mats Håkansson, som bor i fd prästgården har reagerat och tillsammans med hustrun Irene Nilsson ordnat en namninsamling emot nybygget och lämnat in till kommunen.

- Det här är en miljö som finns upptagen i Bjuvs kommuns bevarandeplan som särskilt värd att skyddas för kommande generationer, säger Mats Håkansson. Men det verkar kommunen inte bry sig om.

- Ytan på den mark det handlar om är dessutom så liten att det borde kosta mer än det smakar att förstöra den med byggnader och utökad trafik. Varför bygger man inte både LSS-boende och villor på Findusmarken som man köpt och gjort så mycket reklam för? Respektera er egen bevarandeplan.

Bevarandeplanen ett missförstånd
Mats Håkansson och de 115 personer som skrivit på protestlistan har fått visst medhåll av bla Regionmuséets Kerstin Börjesson:

- Med utgångspunkt från områdets, bekräftade, höga kulturhistoriska värden anser Regionmuseet att detaljplanen är olämplig för området. Den nya detaljplanen skulle innebära ett allt för stort ingrepp i det äldre kulturlandskapet som finns kring kyrkan. Regionmuseet anser därför att detaljplanen bör omarbetas och att kommunen istället bör följa de tidigare rekommendationerna att bevara området fritt från bebyggelse och utveckla de grönytor som finns i området, skriver Börjesson.

I remissyttrandet från LRF heter det bla:

- Den öppna ytan kring kyrkan och kyrkogårdsmuren kommer att döljas om detaljplanen förverkligas. Det är viktigt att kulturbyggnader (kyrkan och stenmuren) ges det visuella utrymme som krävs för att man skall uppskatta de värden som de står för.

- För att garantera landskapsvärdena (natur och kultur) bör det göras en oberoende konsekvensbeskrivning. Denna oberoende konsekvensbeskrivning är väsentlig för att Bjuvs kommun ska kunna hävda att man värnat dessa intressen.

"Kommunen kan själv"
Någon sådan konsekvensbeskrivning blir det dock inte enligt ett uttalande i frågan i HD där ansvarig tjänsteman anger att man själv inom kansliet har den kompetens som krävs för att bedöma ärendet.

- Byggnadsvårdsföreningen har också börjat engagera sig i frågan, berättar Mats Håkansson. De anser att Landskapsmiljön på 4:4 bör vara med på Gula Listan = KULTURARV I FARA, och undersöker om det finns möjlighet att få med den där på kort tid.

Den nu omstridda marken vid kyrkan tillhörde tidigare kyrkan och var tänkt att användas till att utöka kyrkogården.

Många kommuninvånare ser Bjuvs kommuns Bevarandeplan som en form av garanti för att de byggnader, marker etc som tas upp i den skulle vara det som förr hette K-märkta och därmed bevarade för framtiden. Detta är ett djupt missförstånd då planen endast ska ses som en rekommendation och ingen lag.

Tidigare överkörningar
Någon minns kanske det planerade gigantiska växthusparken som utländska tomatodlare ville bygga mitt emot Selleberga trädgårdsstad för några år sedan – ett annat av Bjuvs områden som tas upp i Bevarandeplanen. En rad tunga remissinstanser sa nej men det tog inte kommunens politiker hänsyn till. Och tjänstemännen, som oftast inte är bekanta med bygdens historia, ser så klart inga hinder att expandera om ekonomiskt intressanta alternativ dyker upp.

Den gången i Selleberga blev det inget bygge. Kommunen gick visserligen emot sina egna invånares intressen men under processen på vägen dit tröttnade odlarna.

Ett annat nutida exempel är bygget av de grå tvåvåningshusen framför musikgatorna i norra Bjuv. Där ”vann” kommunen mot protesterande villaägare.

Nämnden möts på torsdag
Vad som beslutas om det betydligt mindre projektet vid Bjuvs kyrka avgörs i första instans nu på torsdag den 17 december då Bjuvs byggnadsnämnd tar ställning till detaljplaneändringen. Antas den kan berörda parter överklaga beslutet till mark- och miljödomstolen, som avgör om saken ska prövas eller ej.

Marianne Rönnberg Galmor

 

Fakta om Bjuvs kyrka

Bjuvs kyrka är församlingskyrka i Bjuvs församling i Lunds stift. De äldsta delarna är koret och långhuset som byggdes under 1100-talets senare del. Under 1400-talet byggdes torn, vapenhus och valv, vilka även dekorerades då.1800 byggdes en korsarm i norr och 1867 en sakristia. I kyrkan finns fragment av kalkmålningar från 1400-talet.

Kyrkan, prästgården och skolbyggnaden från 1902 lyfts i kommunens bevarandeplan fram som särskilt värdefulla miljöer med högt kulturhistoriskt värde.

Prästgården från 1918, ritad av Martin Cronsiö, ligger vid Kyrkvägen och rymmer idag bostadsrättslägenheter.