LÅNGLÄSNING

NÄRINGSLIV Först handlade det om en jätteanläggning för fiskodling som Wrams slott och en norsk industriman ville bygga i Gunnarstorp. Nu har Backahill med ”Peab-Erik Paulsson” i Foodhillskulisserna, klivit in i leken. Och dragit upp riktlinjerna för ett gigantiskt projekt. Som Bjuvs kommun i dagsläget finner övermäktigt.

bjuvsnytt.se bjöds in av Anders Månsson och Bjuvs Arbetarekommun till ett digitalt möte på torsdagskvällen för att lyssna på ett föredrag om projektet Söderåsens BioParks. Föredragshållare  var projektledaren Håkan Sandin och inalles deltog 24 personer. Enligt Månsson hade oppositionens samarbetspartners och deras medlemmar samt lokalpress fått inbjudan. Från media var jag ensam representant, visade det sig.

VI TAR DET FRÅN BÖRJAN

Söderåsens BioParks upprinnelse är alltså att ägaren på Wrams Gunnarstorps slott, Rudolf Tornérhejlm, tillsammans med Tore Lyng, fiskodlare och industriman från Norge ville bygga en fabrik -  först intill biogasanläggningen och något senare istället intill Siwertell i Gunnarstorp. På mark som tillhör Wrams Gunnarstorp.

Så blev det inte. De boende protesterade högljutt, kommunen fick inte in det underlag från entreprenörerna som man begärde gällande vatten- och vägförsörjning och till slut så drog kommunen in det bygglov som fanns på marken sedan 1960-talet.

Mer pengar och makt
Rudolf Tornérhjelm och Tore Lyngs svenska bolag Nordic Salmon fick därefter med Foodhills  AB på tåget. Samtal parterna emellan hade förekommit tidigare också men nu blev det på riktigt ett konsortium. Bakom Foodhills står företaget Backahill, dvs Erik Paulsson, känd Peab-profil, inte minst i Bjuvstrakten. Med andra ord har mycket pengar kommit in i bilden. Om det nu inte fanns redan tidigare.

Konsortiet har en arbetsgrupp som leds av Håkan Sandin. Tidigare verksam på SLU - Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

- Mitt uppdrag är att försöka få parterna i Bjuv att samarbeta kring vårt projekt. Bjuv ligger geografiskt helt rätt för en sådan här satsning. De stora riksvägarna finns alldeles intill liksom viktiga hamnar. Vår tänkta helt cirkulära anläggning kommer att bli unik i världen och självklart vill vi ha en öppen dialog med kommunen, säger han.

- Tyvärr har kommunledningen dock valt att inte ingå i vår samverkansgrupp. Jag förstår att deras uppdrag främst är politiken men det vore ändå bra att ha dem med. För idéutbyte etc.

 

 

Enligt Mikael Henrysson handlar det inte om intresse.

- Vi har inget emot projektet, förklarar han. Men det är så gigantiskt att kommunen faktiskt inte har personella och ekonomiska resurser att möta upp med. Vi måste enligt lag först bygga förskolor, skolor, äldreboenden etc. Innan vi kan vara med och räkna på och finansiera fiskdammar.

- BioParksprojektet är jättestort och sträcker sig över en lång tidsperiod framåt. Ställ det mot att vi på planavdelningen i kommunhuset i Bjuv har tre personer anställda. Hur ska de klara av att handlägga allt? De har ju andra uppgifter också bortsett från detta projekt.

Frågorna om vatten och vägar kvarstår
Mikael Henrysson upprepar också kommunens tidigare ställningstagande om att entreprenörerna måste redovisa hur vattenförsörjningen ska lösas. Liksom vem som ska stå för såväl nybyggen som förstärkningar av det vägnät som kommer att behövas. Henrysson uppskattar att det till dagens redan betydande långtradartrafik i och kring Bjuv tillkommer runt 100-150 fordon per dag.

- Som sagt, vi har inget emot detta fantastiska projekt. Men vi måste hålla oss strikt till lagen och först utföra vår basverksamhet. Och dessutom är och våra personella resurser små i förhållande till vad projektet i sin helhet skulle innebär för oss som kommun.

 

SJÄLVA PROJEKTET

Med start i fiskuppfödning och tomatodling, och vatten både från Sydvatten och senare förhoppningsvis också vatten från en rad gamla, befintliga vattentäkter i Bjuv och Billesholm, har männen bakom projektet Söderåsens BioParks för avsikt att skapa "Europas ledande inomhusodling av fisk och Europas största system för cirkulärt kretslopp med hållbar inomhusproduktion av fisk och grönsaker".

Projektet är, som inte minst framgår av kartbilden ovan, stort. För att inte säga gigantiskt. Slutspurten på det så långt in i framtiden att undertecknad mfl kanske inte ens hinner vara med. Fiskodling och -rensning inleder tillsammans med tomatodling i växthus men det här handlar samtidigt på en högre nivå om att tex pumpa upp vatten från en rad gamla och just nu plomberade vattentäkter i Gunnarstorp, Norra Vram och Billesholm. För driften av fiskodlingen sägs, när den är fullt utbyggd, behöva lika mycket vatten som hela Lund under ett år.

Första fasen fisk och tomater
- Vi kommer redan nästa år att börja förädla och importera fisk, säger projektledaren Håkan Sandin (bilden tv). Lastbilar kör idag förbi Bjuv med fisk från Norge till Polen och de transporterna har vi för avsikt att plocka in till Bjuv och den förädlingsfabrik (2) som vi ska bygga inne på fd Findusområdet. Med närhet till fryslagret, numera en del av internationella New Cool.

Parallellt med fiskproduktionen ska också tomatodlingen komma igång. I en särskild växthuspark (3) i närheten av Åstorps industriområde. Dit Wrams Gunnarstorps mark stäcker sig.

I sammanhanget ska nämnas att projektet också presenterats för de styrande i Åstorps kommun. Som förstås också, i alla fall vad gäller vägar och transporter, kommer att påverkas av det.

Vattenfrågan utreds
- Tillgången till vatten utreds just nu, fortsätter Sandin. Inledningvis har vi ett avtal med Sydvatten som gäller för odling av 10.000 ton i den planerade fiskodlingen i Selleberga (1).

När Rudolf Tornérhjelm på Wrams Gunnarstorps slott, tillsammans med kompanjonen Tore Lyng från Norge, först uppvaktade Bjuvs kommun om att bygga fiskodlingen på slottets mark i Gunnarstorp sades det att anläggningen fullt utbyggd kommer att producera 60.000 ton fisk. Det har inte framkommit att målet skulle ha ändrats bara för att man nu pratar om att bygga på marken i Selleberga i södra Bjuv istället. Mitt emot gamla Findus - idag Foodhills mark. Det här handlar om stordrift och att tjäna pengar och skälet till att etablera sig i Sverige istället för Norge är inte välgörenhet gentemot Bjuv utan enligt projektledaren för att det är billigare här i vårt land. Bara investeringskapitalet för fisken ligger på 8 miljarder per år.

Gamla vattentäkter lösningen?
Enorma mängder vatten kommer alltså att behövas. Och det är där de gamla vattentäkterna kommer in i bilden. De finns på Ljungsgård, på gården Borgavad bredvid Billesholms Folkets Park och de finns i Norra Vram.

Går de plomberade borrhålen att öppna upp? Vilken kvalitet har vattnet? Går myndigheterna med på att låta industrin pumpa upp? Och vad händer med grundvattnet?

- Vi förhandlar med myndigheterna och undersöker möjligheterna att få pumpa. Vi bedömer att det kan finnas 5 miljoner kubikmeter vatten som kan användas till både fisk- och grönsaksodling samt bevattning, säger Håkan Sandin.

 

 

Protester i Selleberga
Planerna på att lägga fiskodlingen på mark i Selleberga har väckt protester bland de boende i Selleberga trädgårdsstad, mer känt som ”Findushusen”, som omfattar ett 40-tal arkitektritade villor som Findus lät uppföra när företaget bildades på 1940-talet. För några år sedan stred de emot planerna på ett gigantiskt växthusprojekt som Findus och holländska tomatodlare låg bakom och ville placera mitt framför deras köksfönster. Och någon fiskindustri säger de sig nu inte heller vilja ha i sin närhet. Något man anser förorsakar dålig lukt bla.

- Fiskodlingen luktar ingenting, försäkrar Håkan Sandin. Och vi är måna om att bygga snyggt. Inga staket eller murar. Om säkerheten tillåter det.

- Det är bearbetningen av fisken i slakteriet som luktar. Men det ligger ju långt ifrån de boende i Selleberga.

Krock med planerat byggande?
Den styrande politiska majoriteten är inte inbjuden till det digitala mötet och kan därför inte besvara min fråga om hur troligt det är att presumtiva köpare av kommunens planerade villor på Sellebergaområdet vill ha en fiskindustri till granne. Men Anders Månsson, som ju var kommunalråd under tiden man köpte Findus mark, svarar att han inte ser något samband emellan de två.

På fredagsmorgonen tar jag upp saken med nuvarande kommunalrådet Mikael Henrysson men inte heller han tycker frågan är intressant. Den ligger helt enkelt alldeles för långt fram i tiden för att kunna spela roll.

Blir det många jobb då?
Hittills har jag inte hört talas om hur många arbetstillfällen varken fiskodlingen eller hela projektet kommer att generera.

- Det är förstås svårt att överblicka i sin helhet, säger Håkan Sandin. Men om vi håller oss till inledningsfasen med fisk och tomater så räknar vi med att varje hektar mark ger 10 heltidstjänster. Så i alla fall 1000 hel- och deltidsjobb kan du räkna med.

- Växthusparken blir på 20-25 hektar. Vattendammarna ungefär på samma areal.

”Måste tänka region”
Anders Månsson besvarar frågan om jobb till Bjuv så här:

- Du kan inte bara fråga om jobb till Bjuv. Vi måste se oss som en region där arbetskraften inte bara bor här utan på en rad andra orter.

Månsson får medhåll av Sandin. Det fd kommunalrådet gillar inte min fråga om vilken sorts jobb vi pratar om. Fasta ”riktiga jobb” eller säsongsjobb för att plocka tomater och andra grönsaker.

- Alla jobb är riktiga. Att plocka tomater är också ett riktigt jobb. Tomaterna ska ju ner, säger oppositionsrådet.

För mig handlar jobb också om skatteintäkter och om arbetskraften inte bor och skattar på orten tillkommer såklart pengarna andra än Bjuvsbor. Men det är klart att även om företagen inte skattar så tillförs kommunen i ett sådant jätteprojekt sidoeffekter som genererar pengar. Och där kommer säkert tex den planerade Wrams Gunnarstorps industripark (5) in i bilden.

Av deltagarna på mötet hade ytterligare två personer frågor.

- När kommunen tidigare tog vatten från vattentäkten i Norra Vram så sinade våra brunnar, sa Kerstin Nilsson från Norra Vram. Det hoppas jag ni har med i beräkningen.

- Händer det svarar jag att då ska vi inte ta vattnet där, sa Håkan Sandin.

Vad ska firrarna äta?
Centerns Nils Nilsson undrade vilken sorts foder fiskarna ska äta. Blir det vegetabiliskt foder, dvs inte sk miljöbelastad mat?

- Planer finns på att ta fram foder baserat tex på ärtprotein, svarade Håkan Sandin. Längre fram även kanske foder baserat på insektsodling. I slutna system.

Besök kontoret på Foodhills
Några regelrätta samrådsmöten med exempelvis boende i närheten av de tänkta anläggningarna har enligt Håkan Sandin inte ägt rum.

- Men jag talar ständigt med människor som vill veta vad som är på gång, säger han. Och när vi är igång så kommer vi att ha ett kontor på Foodhills dit allmänheten är välkommen.

När ni är igång? Men nu före då?

- De är välkomna att ta kontakt redan nu. Vi finns redan inne på anläggningen, förtydligar Sandin.

Fotnot: Bjuvsnytts artiklar om projektets början i Gunnarstorp hittar du genom att på vår sajt söka på ordet laxodling.

Redaktionen ber om ursäkt för usel bildkvalitet. Bilderna togs på skärmen under pågående Zoom-möte/mrg.

Marianne Rönnberg Galmor