Bjuvs kyrka är byggd på 1100-talet. Foto: bjuvsnytt.se.
NYBYGGE Trots medhåll i vissa instanser slutade Mats Håkanssons och Irene Nilssons kamp för att stoppa Bjuvs kommuns planer på att bygga ett nytt LSS-boende intill kyrkan i ett avslag i Mark- och miljödomstolen i Växjö tingsrätt. Dom kom i veckan och ett eventuellt överklagande ska vara inlämnat senast den 1 juli.

Den planerade byggnationen stänger ner den öppna ytan som är belägen mot kyrkan. Den förtätning som är förenad med den nya detaljplanen är inte förenlig med den befintliga bebyggelsen. Planen saknar tydlighet, hävdade Mats Håkansson och Irene Nilsson i sitt överklagande mot kommunens beslut att bygga på hörntomten Kyrkvägen-Almgatan.

Bjuvs kommun svarade att den valda platsen för planområdet är väl etablerad som tänkt utbyggnadsområde i kommunens översiktliga planering.

För en dryg vecka sedan infann sig i egen hög person en domare från Växjö Tingsrätt/Mark- och Miljödomstolen för att på ort och ställe se vad saken handlade om – och sedan fälla sin dom. I domen daterad 10 juni kan man bla läsa:

”Efter företagen syn bedömer mark- och miljödomstolen att ovan nämnda samband mellan kyrka och prästgården kommer att påverkas i och med den antagna detaljplanen men att sambandet inte bryts helt då det är fråga om relativt låg bebyggelse som ska uppföras. Mark- och miljödomstolen instämmer i bebyggelseantikvariens uttalande om att detaljplanen inte påverkar upplevelsen av kyrkans fria läge från väg 110 och från odlingsmarken söder om kyrkan.

Mark- och miljödomstolen bedömer i likhet med kommunen (se planbeskrivningen) att detaljplanen kommer att innebära att området upplevs mindre luftigt och mer stadsmässigt. I och med att den högsta tillåtna byggnadshöjden för den tillkommande bebyggelsen begränsas till maximalt 7 meter kommer kyrkan ändå att fortsatt ha viss dominans i landskapet. Vad de klagande har anfört kring oklarhet vilken typ av bebyggelse som kan komma att uppföras (radhus eller fristående hus) i del av planområdet föranleder ingen annan bedömning.

Mark- och miljödomstolen noterar vidare att den gamla kyrkvägen längs med kyrkogårdsmuren kommer att behållas, vilken av Riksantikvarieämbetet bedöms som en viktig komponent. Härigenom upprätthålls ett visst avstånd mellan området för kyrkan och den tillkommande bebyggelsen.

Mark- och miljödomstolen bedömer att kommunen har gjort tillräckliga anpassningar till de särskilda kulturhistoriska värden som finns i närheten av planområdet (prop. 1985/86:1 s. 481). Vad de klagande, Riksantikvarieämbetet och Regionmuseet har anfört föranleder ingen annan bedömning.

Mark- och miljödomstolen bedömer att det allmänna intresset av nya bostäder väger tyngre än intresset av att bibehålla närmiljön kring kyrkan intakt. Det delvis brutna sambandet mellan kyrkan och prästgården får således godtas.

Övrig bebyggelse
Vad de klagande har anfört kring ”övrig bebyggelse” motiverar inte ett upphävande av den antagna detaljplanen.

Biotopskydd/biologisk mångfald
Enligt 2 kap. 3 § PBL ska planläggning med hänsyn till natur- och kulturvärden främja en långsiktigt god hushållning med mark m.m. Det har inte framkommit att det finns biotopskyddade områden inom planområdet eller i dess omedelbara närhet som motiverar ett upphävande av kommunens antagandebeslut. Ej heller har det framkommit att den biologiska mångfalden i området skulle utgöra skäl för att upphäva kommunens beslut.

Anpassning till omgivningen
De klagande har invänt, med hänvisning till reglerna om s.k. Friggebodar och Attefallshus, att bebyggelsen inom detaljplaneområdet kan bli kompakt och dominerande. Mark- och miljödomstolen bedömer dock att denna invändning inte motiverar ett upphävande av kommunens antagandebeslut.

Inte heller vad de klagande i övrigt har anfört motiverar ett upphävande av den antagna detaljplanen.

Rättegångskostnader
Mats Håkansson och Irene Nilsson har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. Av 5 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar följer att rättegångskostnad i regel inte kan dömas ut i denna typ av mål. Yrkandet ska därför avslås (se MÖD 2015:45).

Överklagande senast den 1 juli 2021.”

Läs våra tidigare artiklar i ämnet här och här.

Marianne Rönnberg Galmor