BRANDEN I RAMNÄS En upplevelse för livet började för Anders Jensens del med ett sms. Han fick genom att svara ja på en förfrågan från chefen uppleva den värsta skogsbranden i Sveriges historia. Samtidigt fick han nya vänner för livet.

Det hela började med att Anders Jensen fick ett sms från räddningschefen Christer Nilsson med en förfrågan till alla brandmän i Bjuvs kommun om att åka upp till Västmanland och hjälpa till att släcka den historiskt värsta branden i Sverige i mannaminne.

 

Anders svarade direkt att han kunde ställa upp om det behövdes och fick en stund senare ett sms att han var den enda från kommunen som svarat inom tid och det var samling klockan 08.00 på Berga brandstation dagen därpå.

Snabba ryck
- Det var bara att åka ner till stationen och hämta grejor, packa ner kläder och sen var det hem och packa ner civila kläder, berättar Anders.

Han fick stöd hemma av hustrun som tyckte att det var klart att han skulle åka, men att han skulle vara försiktig. Tankar om hur det skulle komma att ut på platsen, vilken uppgift de tillresande skulle få och hur organisationen skulle se ut flög sedan omkring i huvudet på Anders.

Första intrycken
Brandmännen åkte kvart i nio på morgonen från Helsingborg och var i Ramnäs vid femtiden på eftermiddagen. Innan de nådde fram kunde depå någon mils avstånd känna brandröken.

- Det kändes lite rörigt när vi kom upp med organisationen, men den blev bättre och bättre efter hand, säger Anders som berättar om sina första intryck.

 

 

Första insatsen
Skåningarna blev inkvarterade i en herrgård och klockan tio på kvällen var det ny samling. Klockan elva drog Anders och hans gäng igång med sitt arbete i den sektor de tilldelats att släcka bränder i. De måste hålla koll på nya bränder som flammade upp och kontrollera områdena runt hus och byggnader. Deras patrullområde innefattade även något som fick namnet ”Dödens väg”, för att en man dog just på den vägen.

Farlig arbetsmiljö
- Vi fick vara väldigt uppmärksamma på en del ställen för rötterna hade brunnit upp och träden kunde välta av minsta lilla vindpust. En man gick och släckte och två man höll koll på träden. Så vi höll varandra om ryggen hela tiden, förklarar Anders.

Han tillägger att han aldrig var rädd under tiden. Bara nervös i början och med konstant stor respekt för situationen.

Bra laganda
Lagandan i Anders team blev riktigt bra och formades av omständigheter som att man bodde tätt inpå varandra och att allas liv var beroende av att hela teamet samarbetade.

- Man hade varandras liv i sina händer och jag har fått vänner för livet tack vare den här insatsen, säger Anders.

Brandmännen i gruppen Anders från Bjuv tillhörde kom i övrigt från Örkelljunga, Åstorp, Klippan och Svalöv.

En typisk arbetsdag
Teamet arbetade i 8-timmarsskift och sov i åtta timmar. Passen började klockan elva på kvällen och varade till sju nästa morgon. Efter jobbet var det frukost,  dusch och i säng, men att somna var inte det lättaste med en helikopterplatta stor som en fotbollsplan 300 meter ifrån kudden.

Insatsen i västmanländska Ramnäs varade i fyra dagar och Anders kan tänka sig att ställa upp och hjälpa till om det skulle bli aktuellt igen.

Risk det blossar upp igen
Småbränder pågår fortfarande på flera håll i området, meddelar polis och räddningstjänst i Västmanland, och det finns risk att branden blossar upp igen. Det innebär att stora områden även i fortsättningen kommer att vara avspärrade.

- Det är viktigt att inga obehöriga befinner sig inom avspärrade områden då det kan påverka eller stoppa släckningsarbetet och räddningsinsatsen eftersom det är förenat med fara för liv, säger polischef Vilhelm Klasson, Polismyndigheten i Västmanland.

Text: Mikael Nerberg   Foto: Mikael Nerberg och privat Anders Jensen